Att vara skogsägare är idag ganska svårt. Du behöver ha insikt i vad myndigheterna kräver och det är stora belopp som du förvaltar. Vi på KRK redovisning har i många år hjälpt skogsägare med allt som hör till. Sådant som Skogskonto, kontrakt, utvärdera insatser, förskottsinbetalad skatt, skogsfastigheter, avdrag för vägar och mycket mycket annat som vanliga revisionsbyråer inte känner till. Det är viktigt att man känner till bokföringslagar vid bokföring, momsdeklarationen och årsbokslut.
Oavsett hur mycket eller lite skog du äger behöver du planera ditt skogsbruk. Du behöver veta när, var och hur olika skogsskötselåtgärder ska utföras. Utan plan är risken stor att du glömmer bort att utföra åtgärder eller gör dem i fel ordning eller i fel tid. Detta kommer i sin tur att synas i framtiden när det är dags att skörda ditt livsverk. En skog som skötts på fel sätt ger inte alls samma intäkt som en välskött skog.
Det är slutavverkningen som den oftast kallas, som står för 80-90 % av skogsföretagets intäkter. Prioriteringen av vilka bestånd som du ska slutavverka, har därför stor betydelse för det långsiktigt ekonomiska resultatet.
Utifrån skogsbruksplanen kan du se vilka intäkter och kostnader du kommer att ha om du följer råden. Däremot kan du inte se hur de faller i tid och påverkar dig skattemässigt. För att få koll på det behöver du även en ekonomisk plan. En sådan är särskilt viktig inom skogsbruket, eftersom intäkterna kommer så ojämnt. Vissa år kanske du får in mycket pengar, medan du andra år enbart har utgifter. Detta gör att du inte bör se hela intäkten från en avverkning som något du kan plocka ut i rena pengar, utan istället återinvestera en del i skogen för exempelvis plantering, röjning och vägbyggen. Det finns också många sätt att skattemässigt fördela skogsintäkterna över tid. En del beslut måste fattas före årsskiftet, några i samband med virkeskontraktet men de flesta vid bokslut och deklaration.
Tänk på att virkesintäkterna också ska täcka kostnader i skogsbruket, både idag och i morgon. Efter att skatterna är betalda ska du därför se till att sätta av tillräckligt mycket för att klara skogsvård (markberedning, plantering, röjning), försäkringar, räntor, uppdaterad skogsbruksplan och vägunderhåll.
När du gör en ekonomisk plan är det viktigt att skilja på skogsfastighetens ekonomi och din egen privata ekonomi. Var inte rädd att ta hjälp om du tycker det är svårt. Även om det kostar en del så brukar det löna sig i det långa loppet i form av både mindre skatt och ökad lönsamhet.
Skogskonto
Ett skogskonto är ett särskilt bankkonto som du som skogsägare, kan använda för att utjämna skogsinkomsten mellan åren. Det som sätts in på skogskonto dras av från årets inkomster och skattas först då det tas ut från kontot. På så sätt skjuts beskattningen upp. Man har ett skogskonto per år och varje delägare har sina egna skogskonton.
Du som skogsägaren får maximalt sätta in 60 % av inkomsten från avverkningsrätt och 40 % av inkomsten från leveransvirke på skogskonto.
Pengarna måste stå på kontot i minst fyra månader och måste sättas in senast den dag man lämnar in sin deklaration.
Betalningsplan
En avverkningsrätt ska normalt skattas i samband med inmätning och slutredovisning. Här finns dock möjlighet att lägga upp en betalningsplan som sträcker sig över minst två år, och varje år skattar man för det som utbetalats. Betalningsplanen bör skrivas in i avverkningskontraktet. Med en betalningsplan fördelas intäkterna på flera år, på så sätt fördelas också skatten över tid.
Skogsavdrag
Syftet med skogsavdrag är att det är skogens avkastning som ska beskattas, inte kapitaluttagen. Skogsavdrag innebär att skogsägaren, under sin innehavstid, får göra avdrag i samband med avverkning som tillsammans motsvarar hälften av anskaffningsvärdet för skogen (avdragsutrymmet). Om skogsägaren är en juridisk person är skogsavdraget 25 % av anskaffningsvärdet för skog och skogsmark.
Skogsavdrag innebär att intäkter för virkesförsäljning får dras av och beskattningen skjuts upp.
För avverkningsrätt medges avdrag med 50 % och för leveransvirke 30 %. Avdragen ackumuleras och får sammanlagt inte överstiga skogsavdragsutrymmet.
Betyder det här att intäkterna är skattefria? Nej, när verksamheten upphör eller skogen avyttras så faller skogsavdragen ut till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Det är alltså en form av skattekredit och eftersom avdragen inte räknas upp med inflationen eller kostar någon ränta är de ”mest värda” om de utnyttjas tidigt under skogsägandet.
Skogsskadekonto och skogskonto med förhöjd insättning
En storm eller insektsattack kan få stora konsekvenser för en liten skogsägare. För att hjälpa till att utjämna inkomsterna finns två olika specialregleringar.
Skogskonto med förhöjd insättning får användas om minst två års tillväxt är skadat.
Det är ett vanligt skogskonto men maximal insättning är 80 % av avverkningsrätten och 50 % av leveransvirket.
Om skadan är större kan skogsägaren använda ett skogsskadekonto. Då måste minst en tredjedel av det skogliga avkastningsvärdet från näringsverksamheten vara skadat och minst 75 % av årets skogsintäkter ska komma från skadad skog. Även här är maximal insättning 80 % av avverkningsrätten och 50 % av leveransvirket.
Ett skogsskadekonto får behållas i 20, Om minst 1/3 av avkastningsår, alltså dubbelt så länge som ett skogskonto.
Räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond
För alla enskilda näringsidkare finns tre olika verktyg som tillsammans kallas neutral företagsbeskattning.
Med räntefördelning kan en del av inkomsten från näringsverksamheten flyttas till inkomstslaget kapital, där skattesatsen är lägre. Hur mycket som får flyttas beror på hur mycket eget kapital som finns i företaget och regelverket är komplicerat.
Räntefördelning är ett utmärkt sätt för många skogsägare att slutbeskatta den inkomst de ska ta ut från sitt företag. Det belopp man utnyttjar ett enskilt år sparas vidare till nästa år. På detta sätt kan man få stora summor i sparad räntefördelning och kan i vissa fall räntefördela en hel slutavverkning.
En periodiseringsfond är ett sätt att utjämna inkomsterna mellan åren.
Maximalt 30 % av resultatet efter räntefördelning får sättas in på en periodiseringsfond.
Fonden ska återföras till beskattning senast efter sex år. Man sätter inte in pengar på något särskilt konto utan periodiseringsfond är en ren deklarationspost.
Överskott i verksamheten kan också flyttas över till en expansionsfond, som har samma skattesats som bolagsskatten, alltså betydligt lägre än om överskottet hade beskattats som vanlig näringsinkomst. Expansionsfonden kan användas till exempel för investeringar eller andra avdragsgilla kostnader.
